Upphandling och organisation av kollektivtrafik Kollektivtrafik och järnväg

3.3.1 - Aktörers syn på flexibilitet – exempel från bussbranschen

Speakers
  • Panagiota Tsaxiri, Lund University
Authors
  • Carolina Camén, Karlstads universitet - CTF, Centrum för tjänsteforskning
  • Panagiota Tsaxiri, Lund University
  • Malin Aldenius, Lund University
  • Helene Lidestam, Linköpings universitet
Room
SF, Pelarsalen (120)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet skapar utmaningar. Vad utmaningarna kan handla om har bla. identifierats av Stanley och van de Velde (2008). De tar bla. upp aspekter såsom att parterna inte känner varandra, att akuellt projekt löper långt fram i tiden, samt att förändringar ständigt sker i verksamheten. En annan fråga är hur hög grad av flexibilitet som bör designas i kontrakten för att säkerställa hög kvalitet på tjänsten. Kollektivtrafiken i Sverige är organiserad genom offentlig upphandling och de specifikationer som för närvarande lämnas av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) är mycket omfattande och detaljerade. Tidigare forskning (se t.ex. van de Velde et al., 2008) har visat att detaljerade specifikationer kan begränsa flexibiliteten, inte bara i utformningen av kontrakten utan också det kan också påverka tjänsterna som erbjuds. En strategi för att kunna hämma kostnadsökningarna genom att skapa mer flexibilitet i upphandlingsunderlagen identifierades av Camén och Lidestam (2016). Flexibiliteten kan handla om vilka frihetsgrader operatörerna har till exempel när det gäller att bestämma tidtabeller, välja bussstorlek på olika linjer och bussarnas inre och yttre egenskaper (se t.ex. van de Velde et al., 2008).

Syftet med föreliggnade studie är att förstå hur flexibilitet uttryckts och beskrivs i upphandlingsunderlagen genom att undersöka vilka krav som har specificerats historiskt mellan åren 2008 till 2018. Vidare är syftet att genom intervjuer med aktörer i branschen undersöka vad som kan anses viktigt gällande flexibilitetsaspekter samt identifiera visioner inför framtiden.

Metod

Data till studien har samlats in på tre sätt; (i) genom upphandlingsdokument mellan åren 2008-2018, (ii) genom intervjuer med aktörer (RKM, bussoperatörer och experter i området), och (iii) genom att anordna en workshop. Deltagarna i workshopen inkluderade RKM, bussoperatörer, konsulter som arbetade inom kollektivtrafiken och forskare. Under workshopen diskuterades flexibilitet i allmänhet och faktorer som kopplade till kontraktsfrågor diskuterades i synnerhet och mer i detalj.

Resultat och slutsats

Resultatet av kartläggningen av upphandlingsunderlagen visade att flexibilitiet i ett historiskt perspektiv kan beskrivas genom kontraktstyper, tidtabeller, storlekten på bussarna, och max- och minimiålder på bussar. Bland annat visar analysen att tidtabellerna allt mer bestäms i samråd med operatörerna. Analysen av intervjuerna och workshopen visar på att flexibilitet är ett begrepp som beskrivs och defineras på olika och olika personer i olika organisationer inkluderar olika asptekter i begreppet. I studien har 15 kategorier av flexibilitet identifierats och den preliminarära analysen visar på att dessa kategorier kan relateras till tre olika nivåer.

Resultatet av denna studie visar på potential att skapa kunskap och bidra till bättre beslutsunderlag inför kommande upphandlingar av busstrafik.

Referenser

Camén, C., & Lidestam, H.,(2016) Dominating factors contributing to the high(er) costs for public bus transports in Sweden, Research in Transportation Economics, 59, 292—296.

Stanley, J., & van de Velde, D.M. (2008). Risk and reward in public transport contracting. Research in Transportation Economics, 22, 20–25.

van de Velde, D.M., Veeneman, W.W., & Lutje Schipholt, L. (2008). Competitive tendering in The Netherlands: Central planning vs. functional specifications. Transportation Research Part A. 42, 1152–1162

Collapse