Kvinnor och män i trafiken - är män mer skyddade än kvinnor? Trafiksäkerhet 

5.1.3 - Olika kroppsbyggnader – varierande risker i en olycka

Speakers
  • Mats Y. Svensson, Chalmers
Authors
  • Mats Y. Svensson, Chalmers
  • Anna Carlsson, Chalmers Industriteknik
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
09:00 - 10:30
Presentation Topic
Trafiksäkerhet 

Abstract

Bakgrund

Forskningen visar att kvinnor har ungefär 50% högre risk än män att skadas som åkande i en jämförbar bilkollision. Om man tittar speciellt på whiplashskdan, den enskilt vanligaste invalidiserande skadan för åkande i personbil, så finner man att kvinnor har i storleksordningen 100% till 200% högre risk än män.

Metod

Vi har sammanställt data om skillnaderna mellan män och kvinnor vad gäller kroppsmått, kroppsvikt, kroppens viktfördelning och muskelstyrka. Vi har även tittat på data som visar på skillnader i sittställning i personbil. Vi har även tittat på hur personbilars skyddssystem är utformade och hur de testas i lagkravsprov och i konsumentprovning.

Resultat och slutsats

När vi jämför data för genomsnittliga kvinnor och män så vet nog alla att kvinnor i genomsnitt är kortare och lättare och de har i genomsnitt lägre muskelstyrka. Tittar man lite mer i detalj så ser man också att viktfördelningen varierar avsevärt. Män har till exempel betydligt bredare djupare bröstkorg och bredare axelparti, men höftens bredd däremot, är snarlik mellan genomsnittsstora män och kvinnor. Detta innebär att vid en kollision så kommer kraftverkan mellan kroppen och bilens inre skyddssystem såsom säkerhetsbälten, luftkuddar ryggstöd och huvudstöd, att variera avsevärt, både vad gäller total kraft och kraftens fördelning. Bilens skyddssystem är anpassade så att de ska ha en väl avvägd eftergivlighet och kraftfördelning mot kroppen och vid en kollision. Bilens och skyddssystemens skyddsförmåga testas i officiella krockprov för att säkerställa att påfrestningarna i krockdockorna ligger under fastställda gränsvärden.

I stort sett all officiell provning genomförs med krockdockor som motsvarar en genomsnittlig man. Häri ligger en stor risk och en möjlig delförklaring till varför kvinnor har större skaderisk. Det finns ingen garanti för att biltillverkare tar hänsyn till kvinnors egenskaper när de utvecklar krocksäkerheten och även biltillverkare med ambitionen saknar tillgång till krockdockor som möjliggör en likvärdig utvärdering av kvinnors säkerhet.

Ett exempel är skydd mot whiplashskador vid påkörning bakifrån. Om bilstolens ryggstöd och whiplashskydd provas ut för att ge ett väl avvägt skydd för en man så är risken uppenbar att skyddet för en kvinna blir feldimensionerat, både geometriskt och vad gäller eftergivlighet. Många bilmodeller uppvisar också avsevärt sämre skyddsprestanda för kvinnor. Det finns dock lysande undantag som visar att biltillverkare med en hög ambitionsnivå kan erbjuda förbättringar för kvinnor som ligger helt i nivå med förbättringen för män.

Vår slutsats är att vi måste få tillgång till nya utvärderingsverktyg, krockdockor och matematiska simuleringsmodeller för att kunna säkerställa likvärdig säkerhet för både kvinnor och män. Denna problematik gäller i stor utsträckning även kvinnor och män med kroppsmått som avviker från genomsnittsindividen.

Collapse