Furetank Rederi AB med säte på Donsö i Göteborgs skärgård, är ett svenskt rederi med produkt- och kemikalietankers. Furetank står bakom flera innovativa satsningar för att utveckla och bygga framtidens sjöfart. 2015 konverterade Furetank, med stöd från EU, ett av sina befintliga fartyg till att drivas med LNG, flytande naturgas. LNG ger markant lägre utsläpp av koldioxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar jämfört med traditionella marina bränslen. Med erfarenheterna från konverteringen 2015 påbörjades ett arbete för att ta fram ett nytt fartygskoncept med fokus på bästa miljöprestanda.
Vad är drivkrafterna bakom dessa satsningar? Vilka reduktioner har uppnåtts? Hur kan ett rederi bidra till att miljö- och klimatmålen uppnås?
Tillsammans med FKAB utvecklade Furetank ett fartygskoncept med fokus på minimal miljöpåverkan och tillsammans med två andra rederier beställdes sex fartyg av nästa generation. Fartygen är utvecklade av FKAB tillsammans med Furetank. Skrovform och utrustning är vald med fokus på låg energiåtgång och fartygen har, jämfört med tidigare generation, kraftigt sänkt bränsleförbrukning och miljöpåverkan.
Tillsammans med Rederi AB Älvtank och Thun Tankers BV bygger Furetank sex fartyg efter en denna design och ytterligare nybeställningar är på gång.
Det första fartyget i serien levererades 2018 och ytterligare levereras under kommande år. Fartygen är anpassade för att drivas med alternativa bränslen såsom naturgas (LNG), eller när det finns på marknaden i tillräcklig omfattning, det fossilfria alternativet biogas (LBG), vilket ger ännu större klimatvinster med inga nettoutsläpp av koldioxid. Under 2018 genomfördes Sveriges, kanske världens, första bunkring av LBG då det nybyggda Fure Vinga bunkrade i Göteborg.
Löpande under arbetet har studier gjorts vilka bekräftar de stora miljövinsterna. I Rapporten Environmental assessment of Sweden-related LNG fleet in the Baltic Sea and the North Sea (IVL, januari 2019) IVL presenterade i januari 2019 visades emissioner och samhällsnytta för vid övergång från traditionell gasolja (MGO) till LNG-drift. För år 2017 uppskattas LNG-flottan ge lägre utsläpp med 100 ton SO2, 160 ton PM2.5 och 3 200 ton NOx jämfört med en motsvarande MGO-flotta.
De nybyggda fartygen är ett exempel på strävan att inte bara följa regelverken utan att göra satsningar bortom kraven. Fartygen är byggda för att vara säkra, effektiva, erbjuda god arbetsmiljö och i övrigt anpassade till kundernas önskemål, samtidigt som en särskild hänsyn tagits till miljöpåverkan. Skrovform och utrustning är vald med fokus på låg energiåtgång och fartygen har, jämfört med tidigare generation, kraftigt sänkt bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Rapporten Environmental assessment of Sweden-related LNG fleet in the Baltic Sea and the North Sea (IVL, januari 2019) visar även att samhällsnyttan med LNG genom minskade externa kostnader för luftföroreningar och klimatgaser vid övergång från gasolja (MGO) till LNG-drift blir mellan 820 000 Euro/år till 4 800 000 Euro/år beroende på fartygets operationsmodell.
Följande reduktioner av utsläpp kan uppvisas:
40% minskad bränsleförbrukning
55% minskning av koldioxid
86% minskning av kväveoxider (NOx)
99% minskning av svaveloxider (Sox)
99% minskning av partiklar
50% minskning av buller