Potential för godstransporters energieffektivitet? Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

6.13.4 - Stor potential för elektrifiering av Malmös citylogistik

Speakers
  • Freddy Larsson, Trivector Traffic AB
Authors
  • Freddy Larsson, Trivector Traffic AB
Room
K&K, Musikalen (250)
Date
Thu, 09.01.2020
Time
11:00 - 12:30
Presentation Topic
Miljöanpassade transporter, fordon och drivmedel 

Abstract

Bakgrund

Med bakgrund av den genomgripande omställning som behöver ske inom transportsektorn det närmaste decenniet för att lyckas nå samhällets klimatmål så behöver omställningen påbörjas omgående. Biodrivmedel är en viktigt komponent men det krävs även andra drivmedel som kan innebära större osäkerheter vid inköp och även innebära en läroprocess. Den snabba utvecklingen inom batteriteknik har skapat nya möjligheter för minskade klimatgasutsläpp men som ännu inte tagits tillvara delvis beroende på denna osäkerhet. Detta examensarbete vid LTH har undersökt potentialen i att byta ut dagens diesellastbilar mot batterielektriska lastbilar inom citylogistiken med bibehållna körmönster. Examensarbetet är utfört i samarbet med Trivector Traffic och Malmö Lastbilscentral och avslutades under 2019.

Metod

Genom en fallstudie i samarbete med Malmö LBC undersöktes potentialen till elektrifiering av en tung och två lätta lastbilar utifrån deras körmönster, dessa innefattade både stadstrafik och regional trafik. Med hjälp av GPS-sändare i de tre lastbilarna samlades data om plats och hastighet in under varje sekund i sex dagar. Med ett simuleringsprogram framtagit vid LTH för kursen El- & elhybridfordonsteknik ställdes en lastbilsmodell upp och utifrån den insamlade datan simulerades energiförbrukningen för om de studerade körmönstren genomförts med en batterielektrisk lastbil med prestanda likt de som kom på marknaden under 2019.

Resultat och slutsats

Resultaten från studien var positiva och visade en stor potential till att genomföra citylogistiken inklusive turer till närbelägna orter på ca 2 mils avstånd utan att behöva mer än nattladda de elektriska lastbilarna. Detta gällde även i de fall då två skift genomfördes under samma dag utan laddning, även om marginalen då blev liten. Om depåladdning infördes under lunchen då lastbilarna ändå stod parkerade vid lastbilscentralen åtgärdades denna marginal. I de fall då även snabbladdning under rutten genomförs ökar räckvidden för lastbilarna ytterligare. Med de lastbilar som kommer på marknaden under 2019 finns det alltså en stor potential i att genomföra dessa med batterielektriska lastbilar vilket inte bara ger en klimatvinst utan även många andra fördelar som minskade luftföroreningar och buller.

Även ett körmänster med regional trafik studerades men detta innebar tyvärr en väldigt stor energiförbrukning och kunde inte genomföras med den simulerade elektriska lastbilen utan en stor del snabbladdning under skiftet. Detta skulle dock kunna ändras drastiskt om det i framtiden skulle finnas möjlighet att ladda kontinuerligt under färd längs en elväg på de stora motorvägarna.

En annan slutsats var att det är viktigt att se över elnätet vid depån då nattladdning av en tung lastbil med ett batteri på 300 kWh kan kräva en laddeffekt på 50 kW beroende på batteristorlek och skift.

Detta arbete visar att den tillgängliga batteritekniken i dagens elektriska lastbilar redan kan leva upp till de krav som finns för urban och stadsnära godstrafik. Detta kan förhoppningsvis minska trösklarna för inköp av batterielektriska lastbilar. Det kan även visa offentliga aktörer att det nu är möjligt att ställa högre krav på tysta och utsläppsfria fordon i våra städer.

Collapse