Tillgänglig kollektivtrafik? Kunskap och erfarenheter kring funktionshinder i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.1.4 - Uppföljning och revision av tillgängligheten i Sveriges kommuner

Speakers
  • Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
Authors
  • Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
Room
SF, Vintergatan 2-3 (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

Det är många olika aktörer som ansvarar för att se till att hela resan är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar, även om det skiljer sig åt organisatoriskt mellan landets regioner. Trafikanalys slutredovisade i mars 2019 ett regeringsuppdrag där hindrande och främjande faktorer i tillgänglighetsarbetet i kollektivtrafiken studerades utifrån olika aktörers ansvarsområden. Trivector fick i uppdrag att särskilt studera kommunernas styrning och uppföljning av tillgänglighetsarbetet med avseende på kollektivtrafik. Även om fokus för studien var kommunerna, berördes kommunernas ansvar i förhållande till regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM).

Metod

Utgångspunkten har varit tidigare utredningar, inte minst Trafikutskottets heltäckande uppföljning från 2013 ”Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar” (Trafikutskottet 2013/14:RFR5). Uppföljningar gjorda av myndigheter med ansvar inom tillgänglighetsområdet (Myndigheten för delaktighet, Trafikverket, SKL och Boverket) samt uppföljning gjord LTH har studerats. Intervjuer har gjorts med tjänstepersoner från fem kommuner (Malmö, Hässleholm, Stockholm, Göteborg och Lerum) och tre RKM (Region Skåne inklusive Skånetrafiken, Region Stockholm samt Västra Götalandsregionen inklusive Västtrafik).

Resultat och slutsats

Kommunerna har kommit olika långt vad gäller ansvaret för tillgängligheten på busshållplatser på kommunalt vägnät och vägen till/från hållplats. En uppföljning från 2016 av Myndigheten för delaktighet visade att hälften av kommunerna (48 %) systematiskt åtgärdar brister i tillgängligheten på busshållplatser, inklusive vägen till/från hållplats. Statlig medfinansiering är en pådrivande faktor i tillgänglighetsanpassningen av busshållplatser. Samverkan med RKM ser också olika ut i landets regioner och varierar mellan kommuner.

Kollektivtrafiken och andra delar av samhället skulle enligt handlingsplanen i Prop. 1999/2000:79 göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning senast 2010. Tillsyn och styrning inom tillgänglighetsområdet är dock svag och otydlig. När målen för 2010 inte uppnåddes, flyttades de helt enkelt fram. Tidsgränsen utökades till 2016 men inte heller detta mål nåddes och nu gäller i stället att målen om ett tillgängligt transportsystem ska vara uppnått 2021. Det innebär inga sanktioner eller konsekvenser när målen inte nås, tydliga reaktioner från nationellt håll uteblir. Det kan ge signaler om att tillgänglighetsfrågan inte är så viktig och inte nödvändigtvis behöver prioriteras.

Det är många aktörer som har ansvar för tillgängligheten i kollektivtrafiken och i Trafikutskottets uppföljning 2013 menar man att tillgänglighetsarbetet riskerar att hindras av ett ”allas ansvar är ingens ansvar”. En pådrivande och samordnande aktör saknas. RKM fyller till viss del denna funktion enligt de intervjuade i Trivectors studie. Även SKL och Trafikverket spelade under framförallt 00-talet en viktig roll som kunskaps- och metodstöd. Detta var särskilt betydelsefullt för de mindre kommunerna som i regel inte har lika mycket kunskap och resurser själva som de större kommunerna.

En generell slutsats från den här utredningen är att det finns mer att önska vad gäller systematiken i kommunernas och regionernas arbete med tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att tillgänglighetsfrågan integreras i det ordinarie arbetet och inte blir en särfråga. Det kräver dock ett systematiskt arbetssätt för att inte tillgängligheten ska negligeras. Frågan är också vilken aktör som har huvudansvaret för samordning och för att driva arbetet för tillgänglighet ”från dörr till dörr” framåt.

Collapse