Abstract: Transportforum 2020
Henrik Edwards, Linda Isberg, Lei Guo och Sven-Inge Nylund
Ett förändrat reseavdragssystem
Bakgrund
Regeringen gör en översyn av gällande system för arbetsreseavdrag för att
- göra det enklare
- öka rättvisan i systemet med lika skatteeffekt oberoende av färdsätt
- minska skattefelet
Detta uppdrag handlar om att analysera trafik- och samhällsekonomi-effekter av olika förslag.
Metod
Uppdraget har genomförts under 2019 genom användning av Trafikverkets regionala Sampers/Samkalk‑modeller för beskrivning av efterfrågan på arbetsresor, samt effekter -på arbetsresor och samhällsekonomi som betingas av olika förändringar avseende utformningen av reglerna för reseavdrag inom ramen för modellens begränsningar. Regeringskansliet är beställare.
Som ett direkt resultat av olika reseavdragsförutsättningar erhålls information om de punkter som efterfrågas, nämligen
- transportbehov (resmönster)
- lokaliseringsmönster (val av bostadsort och arbetsplats givet markanvändningsindata i form av befolkning och arbetsplatser
(betecknas befolkning, förvärvsarbetande respektive dagbefolkning i modellen)
- sysselsättning,
- tillgänglighet (möjligheten att bo och arbeta i hela landet)
- miljö.
Förändrade regler avseende arbetsreseavdrag påverkar primärt fördelningen av arbetsresor till olika arbetsplatser, och med olika färdmedel. Endast i begränsad utsträckning ändras det totala antalet arbetsresor till olika områden. Skillnader i antal kan orsakas av ändrade andelar arbete hemifrån (om det är möjligt), eller på att förändrade tillgängligheter ändrar möjligheterna till matchning av arbetskraft och arbetsplatser. Trafikprognoserna kompletteras med samhällsekonomiska kalkyler avseende arbetsresorna med underlag från Samkalk-modellen.
Vi har tillämpat publicerade elasticitetsvärden för storheterna nedan tillsammans med tillgänglighet mätt som förändringar i generaliserad kostnad
a. Arbetskraft
b. Arbetsplatser
c. Medelinkomst
för att komplettera trafikanalyserna med hur uppskattade förändringar i arbetsreseavdraget bidrar till
1. regionförstoring,
2. rörlighet på arbetsmarknaden samt
3. klimatmålet för transportsektorn 2030.
Ovanstående tre faktorer belyses med hjälp av resultaten från transportmodellerna. Inverkan på regionförstoring avspeglas i hur arbetsresorna förändras antals- och avståndsmässigt mellan olika scenarier. Tillsammans med tillgänglighetsmått och konsumentöverskottsförändringar kan resultaten också förklara förändringar i arbetsmarknadsflexibilitet. Inverkan på klimatmålet erhålls från den samhällsekonomiska kalkylen för varje regional modell.
Resultat
Slutresultatet ingår som en bilaga till SOU 2019:36. Några sammanfattande slutsatser:
1. Minskning av arbetsresor med bil. Orsaken till de stora effekterna är kombinationen av försämringar för bilresor och omvänt för kollektivresor.
2. Det alternativa huvudscenariot 6 med ett grundbelopp i skattereduktion vid gles kollektivtrafik ökar tillgängligheten med bil jämfört med huvudscenariot – scenario 4.
3. Ökning av arbetsresor med kollektivtrafik
4. I de fall där kapaciteten redan är ansträngd i dagens situation under max-timmarna torde det tillkomma ökade drift- och investeringskostnader för att tillhandahålla acceptabla kollektivtransporter. Fördelen är att det bör leda till restidsvinster för kollektivresenärer.
5. En liten minskning totalt sett av antal arbetsresor (som antas ersättas av distansarbete och andra möjligheter).
6. Avsevärd positiv effekt på externa effekter: Olyckor och Miljö. Minskade olyckskostnader representerar merparten av nyttorna.
7. Avsevärda konsumentöverskottsförluster för bilresor. Vinster för kollektivresor.
8. Betydande statsfinansiellt netto av ändrade skatteregler för arbetsresekostnader, men minskade intäkter p g a ett minskat bilresande (avser främst bränsleskatter och moms på dessa). Använda principer för beräkning av konsumentöverskotten gör att de minskade bränsleskatterna inte balanseras av en pluspost för bilresenärerna.