Tillgänglig kollektivtrafik? Kunskap och erfarenheter kring funktionshinder i kollektivtrafiken Kollektivtrafik och järnväg

3.1.1 - Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafik - metod, resultat och konsekvenser för nationell måluppföljning

Speakers
  • Tom Andersson, Trafikanalys
Authors
  • Tom Andersson, Trafikanalys
Room
SF, Vintergatan 2-3 (150)
Date
Wed, 08.01.2020
Time
13:15 - 14:45
Presentation Topic
Kollektivtrafik och järnväg

Abstract

Bakgrund

I regleringsbrevet 2018 fick Trafikanalys i uppdrag att "kartlägga hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning". Därtill rekommenderades samverkan med andra relevanta myndigheter och aktörer. Bakgrunden var riksdagens beslut 2017 om nytt nationellt mål för funktionshinderspolitiken och ny inriktning för dess genomförande. Uppdraget om en kartläggning motiverades med hänsyn till behovet av bredare kunskapsunderlag om funktionshinder i ett hela-resan-perspektiv.

Metod

En röd tråd genom uppdraget var frågan om hur barriärer och funktionshinder påverkar resandet med kollektivtrafik, samt vilket kunskaps- och beslutsunderlag som ansvariga aktörer har i sin planering av åtgärder för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. I huvudsak finns det två grundperspektiv på dessa frågor. Å ena sidan resenärs- och brukarperspektivet, vilka behov och barriärer som resenärer faktiskt erfar och upplever. Å andra sidan samhälls- och verksamhetsperspektiv, vilka regler och krav som samhället och enskilda organisationer ställer på tillgänglighet och användbarhet, samt hur de lever upp till dessa regler och krav.

Båda perspektiven var avgörande för metodupplägget för kartläggningen: (1) genomgång av regelverk och tidigare utredningar och analyser, (2) inventering av målstyrning och uppföljning av allmän kollektivtrafik, (3) sammanställning av funktionshinderrörelsens perspektiv, nationella och regionala, (4) internationell forskningsöversikt om kollektivtrafik, funktionsvariationer och hinder, samt (5) enkätundersökningar, statistik och analyser, inklusive en befolkningsenkät med inriktning på effekter av funktionshinder på resandet med kollektivtrafik.

Resultat och slutsats

I måluppföljningen på området är två mått vanligt förekommande, dels Trafikverkets årliga rapportering av åtgärdade hållplatslägen och stationer i det nationellt prioriterade nätet, dels andel tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken enligt regional rapportering i FRIDA - en miljö- och fordonsdatabas. Måtten speglar både lagstiftning och tillgänglighetsarbetet i praktiken. Det handlar ofta om att uppfylla isolerade krav på åtgärder för ökad fysisk tillgänglighet, utan helhetsperspektiv, systematisk uppföljning och kvalitetskontroller. De regionala variationerna är dock stora, med tydligare ledning och styrning i storstadsregioner. Det märks exempelvis i styrdokument, faktiska insatser och funktionshinderrörelsens återkoppling.

Överlag hanteras funktionshinder som en konsekvens av särskilda funktionsnedsättningar, exempelvis personer i rullstol, eller dem med nedsatt syn- eller hörselförmåga. Inte som funktionella barriärer och hinder i kollektivtrafiken som berör alla. I Trafikanalys befolkningsenkät uppgav en av tre att de har en varaktig funktionsnedsättning som påverkar deras vardag. Alla typer av funktionsnedsättningar samspelade med kollektivtrafikresandet, men upplevelsen av hinder var en ännu viktigare faktor. Såväl allmänna som särskilda hinder påverkar resandet med kollektivtrafiken negativt. Effekten av funktionshinder på resandet är i samma storleksordning som effekten av att bo i en storstadregion eller inte. Informations- och servicebarriärer är de mest utbredda och tilltar med antal funktionsnedsättningar.

Trafikanalys menar att kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet är en bredare kvalitetsfråga än vad dagens insatser speglar. Brist på relevant och aktuell information om tillgänglighet, eller spontan service, i ett hela-resan-perspektiv, kan vara skäl nog att avstå från att resa. Trafikanalys har därför inlett en revision av den nationella måluppföljningen på området. Ett nytt delmått på indikatorn "Användbarhet för alla" planeras från och med 2020. Arbetsnamnet är "användbar information".

Collapse