Go Back

J. Ihlström

VTI

Author Of 3 Presentations

Samverkan för bättre förhållanden för förare och resenär Kollektivtrafik inkl. järnväg

Bälte i buss - observationsstudier och resenärsperspektiv

Speakers
Room
Sonaten, K&K
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Kollektivtrafik inkl. järnväg

Abstract

Background

Transportstyrelsen har fått i uppdrag av Regeringen att vidta säkerhetshöjande åtgärder för passagerare vid färd i buss. Som en del i detta har VTI fått i uppdrag att belysa omfattningen av bältesanvändningen idag, omfattningen av information om att bälte ska användas och att förstå resenärernas incitament att använda bälte. Kunskap som ska användas för att föreslå åtgärder.

Methods

Metoder som använts är observationsstudie av bältesanvändning hos passagerare och bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Arbetet omfattar även diskussioner i fokusgrupp med resenärer och förare, samt en webbenkät.

Results

Resultaten visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92% i beställningstrafik, 50% i kommersiell linjetrafik och 27% i regional linjetrafik. Förarnas användande var på motsvarande sätt 100% i beställningstrafik, 79% i kommersiell linjetrafik och 85% i regional linjetrafik. I observationsstudien tillfrågades förare om de utropat att bälte ska tas på och passagerare tillfrågades om de blivit upplysta om att bältet ska tas på. I beställningstrafiken var det 86% som erfarit utrop, i kommersiell linjetrafik var det 61% och i regional linjetrafik var det 19%.

Faktorer som hur gammal du är, vilken erfarenhet du har av säkert bussåkande, på vilken typ av väg du reser, när du reser och hur du ser på säkerhet rent allmänt spelar en roll för bältesanvändning. Ett ökat bältesanvändande är starkt kopplat till sätets och bältes utformning och kvalitet. Bälten som är för korta, för lång, ofräscha och svåra att ta på bidrar i stor grad till att de inte används, men även till att signalera att de inte är så viktiga. Systematisk rengöring och kontroll av säten och bälten är att rekommendera. En anledning till att man inte tar på bältet kan bero på att det är ont om tid att ta på och ta av bältet, man är rädd att inte hinna få av sig i tid. Mindre stress kan göra att fler väljer att ta på sig bältet. Det kan även beror på att korta resor sker företrädesvis i miljöer som uppfattas som mer säkra och därmed är motivet mindre tydligt och att utrop i stort sett aldrig sker. Inkonsekvens gör att man inte känner att bältet är viktigt. Att ena gången få stå i bussen under en resa och nästa gång vid resa på samma sträcka få sitta med kravet att vara bältad är inkonsekvent. Detta urholkar resenärernas acceptans för bälteskrav. Bättre stöd till föraren är en förutsättning för att föraren ska veta om bälte används. Detta kan vara i form av ett förarstöd, en lampa som lyser rött i taket över obältade eller säten som inte går att fälla bak om inte bältet är på. En lag utan kontroll är verkningslös och ett förslag kan vara att möjliggöra för färdbeviskontrollanter att även kontrollera och ha rätt att bötfälla de som inte har bältat sig. Krav på bälte i bältesförsedd buss i stadsmiljö med låg fart är inte lätt att motivera, särskilt inte om du vid nästa resa får tillåtas att stå på väg med 70 km/h. Här föreslås en översyn av regelverket

Collapse
Parkering som styrmedel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Hur påverkar parkeringsåtgärder olika typer av bilister? En studie om parkeringsvanor i centrala Göteborg.

Speakers
Room
Vintergatan 1, Frimis
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Parkering utgör idag ett centralt område i kommuners strävan för att skapa hållbara och attraktiva stadskärnor. För att undvika trängsel måste såväl bilanvändning som utrymmet för parkering minska. Pågående trender i den kommunala parkeringspolitiken visar att antalet parkeringsplatser centralt minskar, samt att boende- och besöksparkering prioriteras framför arbetsplatsparkering. Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. I den här presentationen redovisar vi resultat från en studie om parkeringsvanor. Syftet med studien är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg.

Methods

Under våren 2018 intervjuade vi ett sjuttiotal personer på strategiskt utvalda parkeringsanläggningar i Göteborgs stad. Intervjuerna genomfördes under morgon, lunchtid och tidig kväll för att fånga parkerare med olika ärenden. Att genomföra intervjuer på plats har fördelarna att rätt målgrupp för studien nås, samt att intervjun sker i den kontext som studien berör vilket gör det lätt för intervjupersonerna att reflektera över sina val. I analysen inkluderas framförallt arbetspendlare och personer som uträttar enskilda ärenden.

Results

Parkeringsvanor är nära förknippad med bilanvändning. Således ger studien insikt i vilken roll bilen fyller i människors vardagsliv. Analysen visar att det finns stora skillnader i hur bilanvändare beskriver sina mobilitetpraktiker och hur det påverkar val av parkering. Studien visar också vilka grupper som påverkas mest av restriktiva parkeringsåtgärder samt hur bostadsorten påverkar bilresande och möjligheten till att använda andra transportmedel. Vidare belyser studien att medan en viss typ bilister använder bilen vanemässigt, kombinerar andra bilen med kollektivtrafik eller cykling när det är möjligt. Skälen till bilanvändning har både sociala, geografiska och politiska dimensioner. Studiens resultat är därför relevant för såväl politiker, planerare och forskare.

Collapse
Samverkan för bättre förhållanden för förare och resenär Kollektivtrafik inkl. järnväg

Bussförare och delade arbetspass - relationen till stress, hälsa och andra psykosociala faktorer

Speakers
Room
Sonaten, K&K
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Kollektivtrafik inkl. järnväg

Abstract

Background

Skiftarbete har i tidigare forskning förknippats med dålig hälsa, sömn- och trötthetsproblem och låg tillfredsställelse med arbetstider. Emellertid har en viss typ av skiftarbete, nämligen delade arbetspass, hittills getts relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan stress, hälsa och psykosociala aspekter och delade arbetspass för bussförare i stads- och länstrafik.

Methods

En enkät distribuerades till förare som arbetade mer än 70% av heltid på tre bussdepåer i Stockholm. Totalt svarade 235 förare.

Results

Sett över alla bussförare skiljde sig inte de som arbetade delade pass (n = 146) från de som inte arbetade delade pass (n = 83) på någon av de faktorer som studerades i denna studie. Dock, när individuella upplevelser om delade pass togs i beaktande uppstod en annan bild. Bussförare som rapporterade problem med att arbeta delade pass (36%) rapporterade sämre hälsa, högre upplevd stress, arbetstider som inverkade negativt på det sociala livet, lägre sömnkvalitet, mer trötthet och lägre generell arbetsnöjdhet än de som inte uppfattade delade arbetspass som ett problem . Dessutom upplevde förare som rapporterade problem med delade pass också lägre möjligheter att påverka arbetstiden vilket indikerar lägre arbetstidskontroll. Vid schemaläggning kan det därför finnas skäl att beakta hur förare individuellt förhåller sig till att arbeta delade arbetspass. Mer forskning behövs dock för att djupare förstå hur delade arbetspass upplevs och inverkar på arbetssituationen.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Samverkan för bättre förhållanden för förare och resenär Kollektivtrafik inkl. järnväg

Bussförare och delade arbetspass - relationen till stress, hälsa och andra psykosociala faktorer

Speakers
Room
Sonaten, K&K
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Kollektivtrafik inkl. järnväg

Abstract

Background

Skiftarbete har i tidigare forskning förknippats med dålig hälsa, sömn- och trötthetsproblem och låg tillfredsställelse med arbetstider. Emellertid har en viss typ av skiftarbete, nämligen delade arbetspass, hittills getts relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan stress, hälsa och psykosociala aspekter och delade arbetspass för bussförare i stads- och länstrafik.

Methods

En enkät distribuerades till förare som arbetade mer än 70% av heltid på tre bussdepåer i Stockholm. Totalt svarade 235 förare.

Results

Sett över alla bussförare skiljde sig inte de som arbetade delade pass (n = 146) från de som inte arbetade delade pass (n = 83) på någon av de faktorer som studerades i denna studie. Dock, när individuella upplevelser om delade pass togs i beaktande uppstod en annan bild. Bussförare som rapporterade problem med att arbeta delade pass (36%) rapporterade sämre hälsa, högre upplevd stress, arbetstider som inverkade negativt på det sociala livet, lägre sömnkvalitet, mer trötthet och lägre generell arbetsnöjdhet än de som inte uppfattade delade arbetspass som ett problem . Dessutom upplevde förare som rapporterade problem med delade pass också lägre möjligheter att påverka arbetstiden vilket indikerar lägre arbetstidskontroll. Vid schemaläggning kan det därför finnas skäl att beakta hur förare individuellt förhåller sig till att arbeta delade arbetspass. Mer forskning behövs dock för att djupare förstå hur delade arbetspass upplevs och inverkar på arbetssituationen.

Collapse