Go Back

J. Berg

VTI

Author Of 2 Presentations

Parkering som styrmedel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Hur påverkar parkeringsåtgärder olika typer av bilister? En studie om parkeringsvanor i centrala Göteborg.

Speakers
Room
Vintergatan 1, Frimis
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Parkering utgör idag ett centralt område i kommuners strävan för att skapa hållbara och attraktiva stadskärnor. För att undvika trängsel måste såväl bilanvändning som utrymmet för parkering minska. Pågående trender i den kommunala parkeringspolitiken visar att antalet parkeringsplatser centralt minskar, samt att boende- och besöksparkering prioriteras framför arbetsplatsparkering. Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. I den här presentationen redovisar vi resultat från en studie om parkeringsvanor. Syftet med studien är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg.

Methods

Under våren 2018 intervjuade vi ett sjuttiotal personer på strategiskt utvalda parkeringsanläggningar i Göteborgs stad. Intervjuerna genomfördes under morgon, lunchtid och tidig kväll för att fånga parkerare med olika ärenden. Att genomföra intervjuer på plats har fördelarna att rätt målgrupp för studien nås, samt att intervjun sker i den kontext som studien berör vilket gör det lätt för intervjupersonerna att reflektera över sina val. I analysen inkluderas framförallt arbetspendlare och personer som uträttar enskilda ärenden.

Results

Parkeringsvanor är nära förknippad med bilanvändning. Således ger studien insikt i vilken roll bilen fyller i människors vardagsliv. Analysen visar att det finns stora skillnader i hur bilanvändare beskriver sina mobilitetpraktiker och hur det påverkar val av parkering. Studien visar också vilka grupper som påverkas mest av restriktiva parkeringsåtgärder samt hur bostadsorten påverkar bilresande och möjligheten till att använda andra transportmedel. Vidare belyser studien att medan en viss typ bilister använder bilen vanemässigt, kombinerar andra bilen med kollektivtrafik eller cykling när det är möjligt. Skälen till bilanvändning har både sociala, geografiska och politiska dimensioner. Studiens resultat är därför relevant för såväl politiker, planerare och forskare.

Collapse
Attraktivitet och framkomlighet för cykling Cykling och gångtrafik

Hälsa och cykling i staden - miljön och vägval

Speakers
Room
Wallenbergssalen, Museet
Date
10.01.2019
Time
11:00 - 12:30
Topic
Cykling och gångtrafik

Abstract

Background

Bakgrund

Cykelvägsalternativ och hälsoexponering behöver utformas så att cyklister har möjlighet till hälsosamma val. Här studeras cyklister på två cykelbanor som går parallellt med, men på olika avstånd till, en stor genomfartsled. Data har insamlats både avseende partikelhalter och bullernivåer samt cyklisternas erfarenheter, upplevelser och preferenser gällande val av färdväg och hälsoupplevelsen av olika val.

Methods

Metod

Parallellt med intervjuer av personer som cyklar på två alternativa cykelvägar genom eller utmed en park genomfördes partikel och bullermätningar vid två geografiskt skilda mätpunkter, en i en park och en i direkt anslutning till en stor genomfartsled. En prototyp av ett kombinerat mätinstrument för buller, luftkvalitet och positionering via GPS har tagits fram, och en existerande version av luftkvalitetssensorer har testats. Intervjuerna genomfördes vid de två mätpunkterna, vid tre olika tillfällen under september 2017, mellan kl. 16-18 i rusningstid på eftermiddagen. Totalt intervjuades 28 cyklister, 18 vid yttre cykelvägen och 10 inne i parken, 11 kvinnor och 17 män, i åldern 20–60 år.

Results

Resultat

Intervjustudien visade att motiven att välja den yttre cykelbanan var att det var; snabbast, man kunde hålla hög hastighet, mindre krånglig att komma in/ut på och inga gående. De som valde inre vägen i parken gjorde det för att den var längre bort från bilar och buller, roligare, lugnare tempo, ej trängsel. Viktigt vid val av cykelväg var: Separerade cykelbanor, snabbhet, säkerhet, underlag, underhåll, ljusreglering, ingen trängsel, inga fotgängare och lättillgängligt. Luftkvalitet var svår att känna, förutom illaluktande mopeder. Många cyklade med hörlurar och trots högt buller ansågs inte buller vara ett problem.

Mätresultaten visade att för kväveoxider syns skillnaden mellan mätplatserna tydligt då halter av kväveoxider vid den mer exponerade mätplatsen var betydligt högre än för den mindre exponerade platsen. För kolmonoxid, som emitteras från alla förbränningsprocesser, förefaller det inte vara någon större skillnad mellan de två mätplatserna. Sammantaget indikerar mätningarna att exponering för luftföroreningar och buller är högre längs den exponerade rutten nära den högtrafikerade vägen jämfört med den mindre exponerade rutten inne i parken. Skillnaden är relativt stor trots att avståndet mellan mätpunkterna är litet.

Slutsatser

För de som valde cykelbanan inne i parken hade upplevelsen av grönskan, välbefinnande, och mindre stress större betydelse. Den yttre cykelbana betraktades som ”autostradan”, den var snabbare, utan fotgängare och med få avbrott, vilket man vill ha det vid pendling med fysisk aktivitet. De delar av hälsan som handlar om upplevelser av grönska och mental balans tycks prioriteras av färre likaså risker för exponering av luftföroreningar och buller. Den positiva hälsoaspekten av aktiv transport såsom cykling är stor, och de potentiella negativa hälsoeffekter som kan uppstå från exponering av luftföroreningar och buller är inte stor nog att förta dessa positiva effekter. Denna pilotstudie visar dock att det finns goda möjligheter att förbättra den positiva hälsoeffekten genom att utforma miljön kring cykelvägarna så att mental hälsa och balans samt luftföroreningshalter och bullernivåer minimeras.

Collapse

Presenter Of 1 Presentation

Parkering som styrmedel Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Hur påverkar parkeringsåtgärder olika typer av bilister? En studie om parkeringsvanor i centrala Göteborg.

Speakers
Room
Vintergatan 1, Frimis
Date
10.01.2019
Time
09:00 - 10:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Parkering utgör idag ett centralt område i kommuners strävan för att skapa hållbara och attraktiva stadskärnor. För att undvika trängsel måste såväl bilanvändning som utrymmet för parkering minska. Pågående trender i den kommunala parkeringspolitiken visar att antalet parkeringsplatser centralt minskar, samt att boende- och besöksparkering prioriteras framför arbetsplatsparkering. Frågan är dock hur olika åtgärder som styr parkering påverkar bilister. I den här presentationen redovisar vi resultat från en studie om parkeringsvanor. Syftet med studien är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg.

Methods

Under våren 2018 intervjuade vi ett sjuttiotal personer på strategiskt utvalda parkeringsanläggningar i Göteborgs stad. Intervjuerna genomfördes under morgon, lunchtid och tidig kväll för att fånga parkerare med olika ärenden. Att genomföra intervjuer på plats har fördelarna att rätt målgrupp för studien nås, samt att intervjun sker i den kontext som studien berör vilket gör det lätt för intervjupersonerna att reflektera över sina val. I analysen inkluderas framförallt arbetspendlare och personer som uträttar enskilda ärenden.

Results

Parkeringsvanor är nära förknippad med bilanvändning. Således ger studien insikt i vilken roll bilen fyller i människors vardagsliv. Analysen visar att det finns stora skillnader i hur bilanvändare beskriver sina mobilitetpraktiker och hur det påverkar val av parkering. Studien visar också vilka grupper som påverkas mest av restriktiva parkeringsåtgärder samt hur bostadsorten påverkar bilresande och möjligheten till att använda andra transportmedel. Vidare belyser studien att medan en viss typ bilister använder bilen vanemässigt, kombinerar andra bilen med kollektivtrafik eller cykling när det är möjligt. Skälen till bilanvändning har både sociala, geografiska och politiska dimensioner. Studiens resultat är därför relevant för såväl politiker, planerare och forskare.

Collapse