Displaying One Session

Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Operetten, K&K Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer
Date
10.01.2019
Time
14:00 - 15:30
Room
Operetten, K&K
Moderators
Bygga för hållbarhet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Bostadsarkitektur som främjar hållbar mobilitet

Speakers
Session Name
Room
Operetten, K&K
Date
10.01.2019
Time
14:00 - 15:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Projektet Mo-Bo syftar till att öka resurseffektiviteten inom samhällsbyggandet genom att ta ett helhetsgrepp om boende och transporter. Genom delningsekonomi och tjänsteutveckling, och med ett nytänkande kring byggnaders form, drift och användning, kan investeringar göras mer effektiva och klimatsmarta.

Idag är bostadsplanering för privatbilism gällande norm, men lösningen gynnar inte alla i samhället likvärdigt. Varje p-plats i garage i flerbostadshus kostar 280.000–400.000kr att bygga, vilket överstiger de boendes betalningsvilja för p-platserna. I praktiken bärs därför kostnader upp av alla boende, vilket innebär dolda subventioner av bilägande och dolda kostnader för alla som bor. En dyr investering och förvaltning som ger människor olika förutsättningar och tillgång till rörelsefrihet. Förutom att låsa fast utvecklingen i gårdagens bilberoende så uppmuntrar denna planering och bostadsarkitektur ett miljöskadligt beteende. Bilnormen har blivit samhällets gökunge som vi fortsätter att mata och investera i trots tydliga tecken på att investeringarna inte leder närmare våra mål om hållbara transporter.

Takten ökar nu i bostadsbyggandet, med mål om 250 000 nya bostäder I Sverige till 2020. Då ligger det ett stort allmänintresse i att investeringar satsas rätt, liksom att marknadsaktörer ges förutsättningar att bygga bostäder som stöttar hållbara livsstilar. Även när branschen är fullt sysselsatt gäller det att storsatsa på innovation: Lyfta blicken och utveckla lösningar som föreslår förändring, både i fysisk form och på policynivå.

Lösningen handlar främst om integreringen av mobilitetslösningar i bostaden, så att ny teknik och lösningar enkelt kan börja användas. Att tjänster som utvecklats integreras och möjliggörs i stadsplaneringen och stödjs av policy.

Methods

Vi har en sektors- och ämnesövergripande organisation med parter som har intresse av innovativ bostadsutveckling och designforskning (KTH, SLU, Trivector, TIP, Urbio, Laterre, Upplands Väsby Kommun, Uppsala Kommun). Den tvärdisciplinära konstellationen säkerställer den samlade kunskap som krävs för att utveckla banbrytande bostadsarkitektur med integrerad mobilitet. Innovationsprojektet som finansieras genom programmet Viable Cities, syftar till att få fram alternativ som kan utvärderas utifrån investering, nytta, användares behov och hållbarhetsaspekter. Målet är en omställning från dagens “Normal” inom bostadsarkitektur och stadsplanering med fokus på privatbilism till “New Normal” med fokus på transportbehov, lösningars kapacitet och klimateffekter.

Results

Projektet kommer uppvisa planerade och byggda exempel av flerbostadshus med integrerade mobilitetstjänster, som möjliggör ett enkelt och hållbart vardagsresande. Mo-Bo I kommer bli ett av de första bostadshusen i svensk modern tid med annan lösning än privat parkering. Detta ger en unik möjlighet att med hjälp av riktiga användare (de boende) mäta, dokumentera och sprida effekter. Innovationer i projektet avser 1) utformning av byggd miljö 2) utformning av bostadsnära tjänster liksom 3 )utformning av kommunal policy för hållbar mobilitet.

- Färdigställt flerbostadshus med integrerade mobilitetslösningar, uppfyller PBL, med mobiltetspool (och utan privatbilism) som används.

- Arkitektoniskt planering som stöttar kombinerad mobilitet i detaljplan, förfrågningsunderlag, bygglov, bygghandling.

- LCA som redovisar minskning av koldioxidutsläpp. Sammantaget har "New Normal" 57% lägre klimatpåverkan under byggskedet, i jämförelse - med ett normalhus.

- Komparativ studie mellan “Normal” och “New Normal” inom stadsplanering

- Utvecklad samverkansmodell för att stötta kommuner i att nå klimatmål

Collapse
Bygga för hållbarhet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Mobilitet istället för parkering - från pilotprojekt till norm

Speakers
Authors
Session Name
Room
Operetten, K&K
Date
10.01.2019
Time
14:00 - 15:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Parkeringsnormen är ett avgörande verktyg för att påverka bilinnehavet och andelen bilresor. I parkerings­normen som antogs 2010 var Malmö stad först i Sverige med flexibla parkeringstal för bil. Efter åtta år med flexibla parkeringstal har nu Malmö tagit fram en ny, ännu vassare policy och norm. Titeln Policy och norm för mobilitet och parkering avslöjar att staden nu har ett tydligare uttalat fokus på hållbar mobilitet.

Methods

Inledningsvis gjorde Malmö stad tillsammans med Tyréns en genomgripande översyn av stadens samlade parkeringspolitik genom omvärldsbevakning och litteraturstudier samt analyser av sakfrågor. Många frågeställningar och utredningsområden var helt nya inom parkeringsområdet vilket krävde kompetens inom trafikplanering, stadsplanering, trafiklagstiftning och exploateringprocessen såväl som ekonomi och juridik. För att säkra projektets framdrift och att nå förankring hos berörda parter genomfördes flera stora workshopar där Malmö stads olika förvaltningar, politiker och P-Malmö deltog, men även externa parter så som byggaktörer, arkitekter och planerare då syftet var att inhämta nya kreativa lösningar. Hela processen har varit inkluderande då syftet har varit att uppnå större delaktighet från branschen. Malmö stads ambition är att implementera ett nytt förhållningssätt till parkering där byggaktören är med och bidrar till att främja hållbar mobilitet.

Results

Det tre år långa uppdraget har resulterat i två skrifter, Policy och norm för mobilitet och parkering i Malmö och Mobilitet för Malmö. Exempel på nyheter i policyn är:

- Policyn tar ett helhetsgrepp kring trafik- och stadsplanering och använder parkering som ett verktyg för att bidra till en förändrad färdmedelsfördelning, lägre byggkostnader, bättre förutsättningar för näringsliv och en effektivare markanvändning i staden.

- De flexibla parkeringstalen omfattar inte bara bostäder utan även verksamheter, skolor och förskolor.

- Spannet för de flexibla parkeringtalen har utvidgats så att det är möjligt att ersätta all bilparkering med mobilitetsåtgärder om de tillhandahålls i tillräcklig omfattning.

- Det nya konceptet mobilitetsköp är ett alternativ när bilparkeringsbehovet inte går att lösa. Istället avtalar fastighetsägaren med Malmö stad om att avsätta medel för varje bilplats som inte kan tillhandahållas. Malmö stad ansvarar i sin tur för att pengarna nyttjas till åtgärder som förbättrar den hållbara mobiliteten och därigenom minskar bilparkeringsbehovet.

Från branschen efterfrågas både mer tydlighet men samtidigt flexibilitet i och med detta paradigmskifte som vi står inför. Skriften Mobilitet för Malmö som fungerar som ett komplement till policyn och normen kommer därför att upp­dateras kontinuerligt allt eftersom nya mobilitets­åtgärder utformas och implementeras. Syftet med skriften är att bidra med inspiration och vägledning i arbetet med mobilitets­åtgärder, samt riktlinjer och utformnings­principer för cykel- och bilparkering i syfte att underlätta för byggaktörer, trafikplanerare, arkitekter och andra som arbetar med mobilitet i Malmö.

Utifrån detta arbete kan vi sammanfatta våra erfarenheter i följande punkter:

- Att planera i väntan på framtiden – hur Malmö vågar driva en utveckling trots osäkerheter

- Konflikten mellan tydliga p-tal och flexibilitet inför framtiden

- Delaktighet från branschen – implementering av ett nytt förhållningssätt till parkering

- Erfarenheter från 8 år av flexibla p-tal – från pilotprojekt till vedertaget verktyg

- Vidareutveckling och nytänkande kring p-tal och mobilitet – vad är nästa steg?

Collapse
Bygga för hållbarhet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Så nära men ändå så långt bort – en metod för kvantifiering av trafikleders barriäreffekter

Speakers
Authors
Session Name
Room
Operetten, K&K
Date
10.01.2019
Time
14:00 - 15:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Motorvägar och järnvägar utgör effektiva förbindelser för regionala transporter, men kan samtidigt skapa mentala och fysiska barriärer i lokala mobilitetsnät. Dessa barriärer kan ha negativa effekter på t.ex. social integration, folkhälsa och möjligheterna att minska koldioxidutsläppen genom att öka gång- och cykeltrafikens andel i våra transporter. Vidare kan barriärer leda till en reducering av transporteffektiviteten för t.ex. varuleveranser, räddningstjänster och kollektivtrafik.

För att säkerställa att investeringar i infrastruktur ger maximal nytta för samhället, baseras beslut om infrastrukturprojekt på omfattande konsekvensbedömningar, där kostnaderna för nya projekt relateras till deras fördelar. De flesta av dessa bedömningarna baseras på kvantitativ mätning, men bedömning av barriäreffekter görs endast med subjektiva, kvalitativa metoder. Den enda mätmetoden som finns, används sällan. Som en konsekvens av detta riskerar de negativa effekterna som barriärer har på stadslivet, att bli undervärderade eller att inte beaktas alls.

Methods

I denna studie har ett index utvecklats med vilket några av de barriäreffekterna som har identifierats i en litteraturstudie kan kvantifieras. Indexet är baserade på följande morfologiska indikatorer:

> Närhet till målpunkter (mätt med nätverksavstånd)

> Utbud av målpunkter (mätt som antal målpunkter inom en given radie från varje bostadsadress)

> Tillgänglighet till arbetsplatser (mätt som nätverksavstånd till närmsta arbetsplats, viktat med antalet anställda)

> Upptagningsområde för målpunkter (mätt som antal bostadsadresser inom en viss radie kring varje målpunkt)

> Transporteffektivitet inom nätverket (mätt som genhet)

Indexet testas i en fallstudie på Norra Älvstranden i Göteborg, där Lundbyleden och Hamnbanan begränsar kopplingar mellan stadsutvecklingsområden vid Lindholmen, Frihamnen och Ringön på den ena och Hisingen i övrigt på den andra sidan. Trafikverket tog 2008 fram en förstudie där sju alternativ för infrastrukturen presenteras, alternativ som spänner sig mellan motorvägen och järnvägen såsom de är idag, till att lederna placeras i tunnel. I fallstudien analyseras barriäreffekterna av dessa alternativ och redovisas hur barriäreffekter fördelas över de områden som omger infrastrukturen i varje scenario.

Results

Fallstudien vilket visar indexets potential för objektiv jämförelse av planeringsalternativ för infrastruktur och indexet skulle kunna komplettera Trafikverkets befintliga metoder för konsekvensbedömning. På detta sätta skulle det kunna ge lokala samrådsparter, t.ex. kommuner och intresseorganisationer, objektiva argument i förhandlingar om infrastrukturprojekt.

Collapse
Bygga för hållbarhet Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Hisingsbron – infrastrukturprojektet som naturlig del i stadsutvecklingen

Speakers
Authors
Session Name
Room
Operetten, K&K
Date
10.01.2019
Time
14:00 - 15:30
Topic
Attraktiva, sunda och tillgängliga städer

Abstract

Background

Hisingsbron kommer att ersätta den gamla Götaälvbron mitt i centrala Göteborg år 2021. Samtidigt pågår omfattande stadsomvandling både på fastlandssidan och Hisingssidan inom arbetet med Älvstaden.

Methods

Begreppet ”Hisingsbron – mer än en bro” sattes för att förtydliga att arbetet med att byta ut den gamla trafikleden samtidigt innebar att Göteborg tog chansen att skapa mer nyttor och effekter när möjligheten väl uppstod. Vi byter ut den gamla centrala trafikleden till förmån för en ny ”gata i staden”.

Results

Brons utformning och lösningar skapar utöver de trafikala nyttorna även följande nyttor:

- bättre förutsättningar för hållbar mobilitet

- möjligheter för stadshalvorna på ömse sidor av älven att komma närmare varandra

- ett nytt landmärke för staden och symbol för regionen

- goda förutsättningar för attraktiva stadsmiljöer och kvarter på ömse sidor om bron och älven genom att ingå i en sammanhängande stadsstruktur

- attraktiva vistelsemiljöer på bron

- bron kommer att upplevas som en ”gata i staden”

- intresse för samhällsbyggnadsbranschen, i synnerhet hos unga medborgare

Sammantaget innebär vald utformning och lösning att Hisingsbron bidrar till god måluppfyllelse för Vision Älvstadens tre strategier: ”Hela staden”, ”Möta vattnet” och ”Stärka kärnan” (vilket motsvarar de tre hållbarhetsperspektiven social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet). Hisingsbron ingår i Västsvenska paketet och bidrar parallellt till överenskommelsens effektmål: större arbetsmarknadsregioner, en attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken, en konkurrenskraftig kollektivtrafik, en god livsmiljö samt förbättrad kvalitet och konkurrenskraft för näringslivets transporter.

Behovet av att olika sektorer inom samhällsbyggnadsområdet samverkar och hittar gemensamma lösningar blir allt tydligare. Hisingsbron är ett gott exempel där en sådan strävan ger resultat.

Collapse